Gott Nytt År!

Och må flitens lampa lysa i garaget under 2013!!!

Snötyngd

Det verkar vara på väg mot en av de snörikare vintrarna i år. En bild av Bettan när jag frilade henne från ett tungt lass. Taket hade buktat in men som tur var återtog det formen igen när trycket lättade!

Inget felande styrdon

Var det på Peugeot 807an. Till slut fick jag tag i ett som var upplåst och bytte det. Bilen gick lika mycket på tre cylindrar i alla fall. Då körde jag in den till Söderströms som snabbt konstaterade att det var en felande insprutare, det som den första meken uteslutit... Efter byte av den gick bilen som den skulle igen!!!

Kontrasternas land

Jag har ju jobbat i Norge sedan ett och ett halvt år, bilderna nedan är tagna nu i oktober.



Uppe på Vestkapp, Norges västligaste punkt på fastlandet, i mitten av oktober. Här brukar Stadhavet häva sig mot klipporna, de största våghöjderna i Norge brukar uppmätas här i närheten. Då jag var där låg havet som en spegel...



Oppdal norr om Dovrefjell någon vecka senare. Snöhögarna är redan så stora att de nästan når samma höjd som bussen som parkerats till vänster om dem! Tyvärr så verkar det tagit slut på jobbet här, det blev fyratusen mil i Passaten sedan i somras men nu får jag parkera den tills vidare.

Bruksbilar -93 till -99 eller mercedesåren

Genomgången av bruksbilar genom åren fortsätter, förra inlägget här. Hösten -93 köpte jag en nyare Citroën, en CX Break -83 som jag tänkte göra i ordning som bruksbil. Den visade sig vara rejält rostig så det skulle komma att ta tid att bli klar med den, en tillfällig ersättare behövdes.



Via bekantas bekanta blev jag tipsade om en Mercedes 200, en w115, årsmodell 1975B dvs en av de sista av de sista kompakterna. Saharagelb hette kulören och ratten var stor som på en oceanångare då den saknade servo. Rost fanns i skärmkanter och trösklar och bilen var arton år gammal, ändå var det fortfarande status bland de i den äldre generationen. Jag kommer fortfarande ihåg kommentarerna i fikarummet på jobbet: "Jaså, har Nilsson köpt merca!" kom det lagom spydigt följt av "Det ska nog inte vara någon löneförhöjning där på ett tag" och ett hånflin. Avundsjuka...



Själv imponerades jag föga av bilen men den funkade utan alltför stora bekymmer i nära tre år. En incident vi var med om var på väg hem från Stockholm en gång, jag fick ispropp och stopp strax norr om Uppsala på morgonen efter Stureplansskjutningen. När vi stod där längs E4 stannade en polisbil långt bakom bilen och en ensam polisman började gå fram till oss med handen på pistolen, redo att dra upp den om vi visade sig vara "buset". När jag förklarat hur det log till sprack den bistre konstapeln upp i ett leende, hämtade sin verktygslåda i bilen och hjälpte oss igång så vi kunde fortsätta! En av få gånger jag åkt på en resa utan egen verktygslåda i bagaget..



Rosten började dock bli för svår och via min kompis Patrik hittade jag en nyare Mercedes, en 200 igen, en w123 av -85 års modell. En av de sista, i "jubileumsutförande", ett paket som Philipsons erbjöd innehållande nivåreglering, JP:s turbinfälgar, tonade rutor och nackstöd bak. Annonserna i tidningarna när bilen var ny ropade ut "Sista chansen att köpa en ny Mercedes för under 100 000 kr!", priset var satt till 99 900! Signalrot hette kulören, jag kostade på en ny lack under list samt bytte ut lister och annat smått som var billigt att köpa på Mercedes samt renoverade fälgarna. Det här är nog den bil jag haft genom alla år som jag fått flest spontana och uppskattande kommentarer om, det gick aldrig en tankning utan att en, oftast medelålders plus, gentleman kom fram och berömde bilen samt frågade om den var till salu!



Ett bestående minne var när jag skulle byta framfjädrar vid ett tillfälle och jag fastnade med handen i fjädern när den ena fjäderspännaren släppte... Som tur var tog jag mig loss och inget var brutet! Efter nära tre år var jag färdig med bilen, en dieselbil verkade mer ekonomisk som prisbilden såg ut just då och bilen, som för övrigt kallades Lady efter registreringsskylten, fick gå vidare till svärmors sambo som brukade den ett antal år till!

Trecylindrig Peugeot

Svågerns familj tog ju över 807:an för ett tag sedan, men för några veckor sedan började den gå dåligt. En cylinder vill inte vara med i leken. De lämnade bilen till en mekaniker som kollade tändmodul och insprutare men felet kvarstår så de blev rekommenderade att byta insprutningsdator. Då en ny sådan kostar astronomiska summor har jag börjat leta en begagnad.



Den demonterade modulen. Jag har hittat en firma som ska kunna programmera om sådana, annars måste jag få tag i nyckelns transponder och BSI-modulen med... Fortsättning följer!

Upp till bevis

Blev det snabbt för tjänstebilen, redan veckan efter vinterdäcksbytet fick jag pröva fyrhjulsdriften när jag körde över Vikafjell på nära tusen meters höjd på Sognfjordens södra sida!

Vinterrustad

Inför stundande vinter ligger nu vinterhjulen på, extraljus, motorvärmare och kupévärmare är monterat! Tjänstebilen är redo för den mörka årstiden...

Avundsjuka

Var vad jag drabbades av i lättare dos i söndags då Per-Erik från Borlänge kikade in på sin tur norrut. Jag hade lovat hjälpa honom med några reservdelar till en XM och trodde nog att Per-Erik skulle komma i en sådan.

I stället dök han upp i en glidarbil som fick tandvattnet att rinna till! En Daimler Super V8 från -99! Jag fick äran att provköra bilen en tur in till Sundsvall, den var tyst, behaglig och trevlig. Definitivt en bil som kom upp på topplistan över bilar man någon gång skulle vilja ha!

Läder och valnöt, här fattas inget av tillbehör för komforten!

Tack för provturen!

Träffpunkt 80 2012

Jag och Martin styrde kosan ner till Stjärnhov för att avsluta årets träffsäsong med tidningen Klassikers träff för åttiotalsbilar. Jag har beökt träffen för ett par år sedan vilket jag skrev om här men i år åkte vi i Martins CX Prestige så då slapp vi parkera utanför!

Vi parkerade på nersidan, många kom för att titta på Martins fina renovering, en tittade på bilen och utbrast "NU börjar det likna nåt!" när vi körde in. Ingen fler CX serie 1 var på plats och endast en annan CX totalt.

Det var Bengt från Stockholm i sin Turbo 2. Fin och väl hållen bil!

En annan fransk lyxbil från tiden, Peugeot 604!

Årets tema var rött, det får här representeras av denna otroligt fina VW T3 Magnum pick-up. Varför sålde jag min blå -90:a för?

Tim hade lämnat sin plåsterfärgade Visa hemma och motionerade sin lågmilar-Panda istället!

En bil som snart börjar vara ovanligare än CX, en BX i fint skick!

Avslutar med denna Fiat X1/9, det är väl egentligen sjuttiotal med de små stötfångarna men så mycket snyggare än amerikaklumparna på åttiotalarna!
Efter några timmars mingel och tittande var det slut, vi fick en lång och behaglig tur hem igen! Hoppas återkomma nästa år igen!

Hemma hos Jon

Igår var jag och hälsade på Jon Storløkken i Surnadalsøra, mycket känd norsk CX-profil med stor verkstad och oändligt många CX:ar(närmare 40 st)! Det blev en trevlig kväll med mest bara CX-prat hela tiden!

Jon är pensionerad sjökapten som ägnar mycket tid åt att fixa med egna och andras CX:ar. Han är även aktiv inom norska CX-klubben och arrangerar träffar i mitt-Norge emellanåt.

Många av objekten/reservdelsbilarna står ute, här ser vi några räddningsbara dieselbreakar och några som inte är det.

De bästa objekten står förvarade här, längst bort en -82 Prestige, närmast ett par GTI Turbo:s.

Verkstadsbyggnaden är i flera våningsplan, här står en dieselbreak på lyften för att få nya spindelleder.

På en annan våning står bl a denna GTi som vid närmare titt hade nåt jag aldrig sett förut!

Den har Recarostolar med Citroëns originaltyg! Vill ha-faktorn var hög! Jon har mycket delar också, norska CX-ägare har god hjälp här. En intressant sak Jon visade som jag tyvärr inte har någon bild på var danska klämkopplingar för att skarva hydraulrör. Måste undersökas vidare!

2CV-skruvning

Jag har inte bloggat om min 2CV på nästan två år, senast var här. Varför? För att det inte hänt något.

I söndags skulle jag flytta om lite bilar så då tog jag äntligen tag i det hela. De sista fastrostade skruvarna som höll karossen vid ramen slipades bort och karossen lyftes av ramen. Sedan frågade jag sonen om han ville vara med och demontera, han fick då skruva bort bensintanken bl a. Som syns på bilden var det skoj, det ska ju börjas i tid om det ska bli något!

Rosten i ramen var värre än jag trodde, det jag trodde var en isvetsad repplåt visade sig bara vara påsvetsad ovanpå rosten. Hoppas bara att ramen ska gå att laga upp, jag har inte räknat med att behöva köpa en ny. Sedan kom Uffe och hjälpte mig bära undan delarna, nu står de snyggt och prydligt lutade längs garageväggen!

Hemma med tvåan

I lördags fick jag skjuts ner till Uffe för att hämta hem bilen. Jag passade på att justera ner höjden fram över hans smörjgrop, jag tror jag hamnade hyfsat rätt om man tittar på bilden ovan. Jag sträckte upp kick-downwiren också men lådan växlar fortfarande upp alldeles för tidigt tills oljan har blivit varm så det är något jag måste kika på så småningom. Jag har fått ett par tips var jag ska börja i alla fall. Hemfärden var odramatisk och komfortabel i alla fall!

Femton arbetstimmar senare

Så var det klart! Med stor hjälp av Martin och Uffe så kom jag imål idag. I fredags tillverkades resten av rören och byttes, idag återmonterades alla fästen, klammer etc innan bakvagnen sattes tillbaka.

En vända med tectylsprutan ovanför och framför bakvagnen innan den lyftes på plats var inte fel, jag stålborstade och skrapade bort allt löst först. Avgassystemet är i rostfritt, ett klart plus! Det ska sitta en skyddsplåt mellan baxaxeln och ljuddämparen, den var borta på den här bilen men jag ska se om det kan finnas någon kvar på den andra!

Passade också på att rostskydda hela bakänden, här ska reservhjulet sitta sedan. Nu är hållaren lite för dålig för att användas, jag måste reparera/modifiera den om jag inte hittar en bättre.

En provtur blev det: kunde konstatera inget läck, bra fjädring, bra motorgång. På minussidan en trasig ABS-givare, automatlådan växlar upp alldeles för tidigt samt att höjden måste justeras då den är för hög fram. Nu ska jag jobba borta en vecka igen så det får bli nästa helgs äventyr!

Silverpilen II

Bruxbilen har lidit av krämpor en längre tid och jag har velat fram och tillbaka hur jag ska göra. Jag har tittat på andra bilar och fabrikat men jag har haft väldigt svårt att hitta något bättre för mina behov och önskemål på komfortabel transport. Då jag det sista året jobbat i Norge väldigt mycket och kör tjänstebil där har privatmilen med den egna bilen blivit få, jag tror jag kört 280 mil sedan nyår med Silverpilen. Alltså ingen vits att köpa en diesel i nuläget eller ens reparera och sätta fart på Bettan, den röda diesel-XM:en som också står på gården i väntan på bättre tider. Åtminstone inte så länge jag har tjänstebil och jobb på annan ort. För knappt två veckor sedan dök så denna annons upp på Citroënakuten, cittrafantasternas forum på nätet:

Jag såg den inte förrän dagen efter men tänkte att jag väl ändå kunde slå en signal då Järvsö inte är så långt bort. Bilen var faktiskt inte tingad än, Roger skickade några bilder som såg oförskämt bra ut så jag slog till. Bilen är likadan som Silverpilen, t o m i samma färg! Det som som skiljer är att den är tre årsmodeller nyare, har sidoairbags och några andra detaljförändringar. Idag var det dags för hämtning, Uffe hade fixat vagn och vi åkte från Enånger över Nianfors fram till trakterna av Karsjö vid Ljusnans strand.

Bilderna hade inte ljugit, det mesta såg riktigt bra ut. En koll med bilregistret visade också att det var en av de allra sista tillverkade bensin-breakarna, endast en dryg månad innan produktionen av Break/kombi lades ned vid årsskiftet 99/00! Halvkombi/sedanmodellen tillverkades ett halvår längre. Lite omvårdnad och pyssel här och där så ska Silverpilen II vara fit for fight! Vid lastningen sprutade hydrauloljan från bakaxeln så att ett tryckrör gått var det ingen tvekan om så vi tog bilen hem till Uffe för reparation.

In över smörjgropen, upp med bakänden, loss med bakvagnen och fira ner. Mycket riktigt hade ett av de längsgående rören givit upp. Jag började skruva, passade samtidigt på att justera dragningen av de tre korta rör som Roger redan bytt. Martin kom också dit och assisterade tillsammans med Uffe.

Det finns ingen anledning att försöka snåla, alla fyra rören byts på en gång för att slippa göra om jobbet. När det första röret var borta och ett nytt tillverkat med det gamla som mall blev det kväll och slut för idag. Fortsättning i morgon!

Prestige till salu

Bertil ska minska antalet bilar och bl a ska denna bil bort, en CX Prestige -83 som är konverterad till diesel med manuell låda:

Bilen byggdes om i början av nittiotalet men fungerar bra, nästa år är den veteran på allvar då den blir trettio! Rost i dörrbottnar och baklucka. Ska man bygga tillbaks den till bensin och automat blir det rätt mycket jobb ändå. Kanske bättre att behålla som diesel?

Skinninredningen har klarat sig riktigt bra, någon sprucken söm fram och lite torr men full räddningsbar! På denna bil är även dörrsidorna klädda med skinn så de ser inte alls lika spruckna och fula ut som annars är mer eller mindre standard.

Tyvärr finns det en hel del plåtjobb utöver rosten också, framförallt på bilens högra sida: huv och framskärm har fått sig en törn av snöröjningen och höger bakdörr samt taket har blivit bucklat när något stort och tungt fallit mot bilen... Hoppas någon vill ta hand om den ändå, det vore väldigt synd annars!!!

Traktorer och bromsjobb

Kan man sammanfatta helgen med. På lördagen var det traktorcruising i Indal, jag hakade på till Lindströms traktorsamlingar och kikade lite:

Grålleraden är prydlig, man kan hitta de flesta varianter här.

En Allis Chalmers snarlik denna hade min farfar när jag var liten, hans hade vanlig framaxel med bred spårvidd. Byttes ut mot en Ferguson 35:a några år in på sjuttiotalet.

På söndagen blev det paddamekning, Bertils DS21 -68 fick nya bromsbackar bak. Dessutom hann jag laga p-bromspedalens infästning där en saknad skruv fått några punktsvetsar att ge upp vilket gav att hela fästet sviktade när man skulle trampa fast pedalen. Slutligen kunde jag mäta fram var det var dålig kontakt någonstans mellan startkontakt och batteri, det blir att byta ut den "klumpen" vid batteriets pluspol!

Efter allt var återmonterat avslutade jag med en liten fotosession utanför Stefans nostalgimack innan jag levererade bilen åter till Bertil!

Kusinbesök

Blev det också innan semestern tog slut. En veckas packning för två vuxna och två barn stoppades in i C3an så bar det iväg. Med baksätet framflyttat så långt det gick fick allt plats inklusive sängkläder och en flytväst utan att bakåtsikten i innerbackspegeln försvann. Imponerande rymlig bil! Resan gick via ett par dagar på Nämdö till Leksand och släktbesök.

C3an drog mellan 0,71 och 0,77 l/milen vilket jag tycker är rätt OK med full last. Innan avresa upptäcktes att bilstereon både hade en trasig CD-spelare samt att USB-ingången är ur funktion vilket gjorde radion till det enda musikaliska sällskapet förutom att sjunga själv då. Bilen har varit inne på kontroll hos Söderströms och det lutar åt att Citroën tar USB-boxen på goodwill medan CD-spelarens reparation får gå på bilfirman som sålde bilen eftersom felet upptäckts inom garantitiden.

En av kusinerna har en make som nog är större fantast än jag fast märket är ett annat, nämligen Vauxhall. Jan-Owe har tagit hand om ett flertal bilar av det anrika engelska märket, huvudinriktningen har varit Victor FC, eller Victor 101 som den också kallades. Se bilden ovan som jag plockat från nätet. Modellen tillverkades mellan -64 och -67, fanns som sedan, herrgårdsvagn och som den lite sportigare VX 4/90. Jan-Owe har alla varianterna! Dessutom flera andra sällsynta modeller som Victor F i herrgårdsvagnsutförande, Firenza Sport SL, Victor FE m fl. Sommarbruksbilen är en Victor FE 2300 som förhoppningsvis fastnar på bild någon annan gång. Det finns även motorcyklar och mopeder i gömmorna så kameran får följa med nästa gång också!

För närvarande håller Jan-Owe på att minska ner på sitt lager så flera reservdelsbilar är på gång att skrotas samt att vissa objekt ska säljas, däribland det på bilden! Det är en Chevette -79 som troligen av importören eller en återförsäljare dekaltrimmats, lackerats i Castrolfärgerna samt försetts med likadan frontspoiler som Chevette HS, Vauxhalls tävlingsbil i rally-VM de åren. Ingen succé i rallyskogarna men några säsonger körde man. De bästa resultaten var en tredjeplats i Finska rallyt 1978 samt samma placering i Svenska rallyt året efter, båda gångerna med finnen Pentti Airikkala bakom ratten. Hoppas verkligen någon vill göra ett försök att renovera den och samtidigt stoppa ner något häftigare än den 1,2-liters symaskin som sitter under huven nu... Hade jag inte haft fullt själv i garaget så vete tusan...

En annan sportig bil är denna, en Firenza 2300 Sport SL, Vauxhalls sportcoupé som motsvarade Opels Manta. Med den stora 2,3-litersmotorn hade den dryga 120 hk vilket räckte långt 1972. Tyvärr är den riktigt rostig men Jan-Owe har en faktiskt en likadan till "på lagret" så de ska kunna komplettera varann för att få till åtminstone EN hel bil någon gång igen! Kul!

Classic Car Week i Rättvik var också ett av målen med Dalaresan. Backtävlingen brukade jag alltid se förr om åren men en elak förkylning som bröt ut grusade de planerna så det blev en tur in till cruisingen på tisdagskvällen i stället. Tyvärr så var Chevrolet:en ovan den enda bil jag fastnade för då det i mitt tycke var alldeles för mycket raggarfredag med ölpråmar av diverse slag i kortegen. Synd! En annan fundering som slog mig var var de europeiska bilarna var? Vi åkte runt Tällberg med omnejd på onsdagen innan vi styrde hemåt för att se de deltagande i Rally Classic och även där var amerikadominansen total! Jag ogillar inte alls amerikanska bilar, tvärtom, men det är ju mixen som gör det hela optimalt! Återstår att se om det blir någon mer trip till just Classic Car Week, det är frågan, men till släkten kommer vi snart igen!