När de nylackerade karossdelarna skulle monteras gjorde Pelle en hemsk upptäckt; förardörren hade tappat formen vid rostlagning och gick inte att passa in överhuvudtaget! Elände! Efter ett litet rop på hjälp på Citroënakuten bestämde jag mig för att förse honom med en i princip rostfri dörr som jag sparat på garagevinden i många år till min egen bil. Min bil är dels inte i närheten av färdig ännu plus att originaldörrarna till den finns kvar och är reparabla.
Dörren togs med upp till Övik förra helgen och Pelles svärmor hämtade den där då hon var på besök på orten. Idag meddelade Pelle att dörren var framme och att den skulle få lite borstning och slipning innan den skickades till plåt- och lackverkstan. Hoppas få se bilen på vägarna nästa sommar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar