Den har rullat drygt tretusen mil på de fjorton månader som gått sedan vi köpte den och har inte krävt några reparationer under den tiden så man fick kanske räkna med att bilprovningen skulle hitta något. Bromsklossar, en spindelled samt kärvande handbroms på ena sidan var väl inga sensationella grejor, jag får ta tag i det framöver. Driftsäkerheten till trots har det ändå inte varit billiga mil, tyvärr. Med en bränsleförbrukning som endast vid ett fåtal tillfällen snuddat literstrecket per mil oavsett långkörning eller kortsträckor så har det känts i plånboken varje gång bensinräkningen betalats.
En omotiverad oljetörst har dessutom legat som en irriterande vagel i ögat, den uppskattade förbrukningen ligger nog uppemot en liter per 100 mil vilket jag inte känner igen från tidigare PSA-motorer jag kört. Bra miljökontrollvärden samt en återkommande oljelukt när man kör iväg med bilen tyder dock mer på läckage trots att inget syns där bilen stått parkerad. Jag påtalade detta för säljaren, en bilfirma, inom tidsramen för begagnatgarantin men kom aldrig till skott att låta dem undersöka/åtgärda det. Undrar om man fortfarande kan gå tillbaka?
Bilen har ändå uppfyllt våra krav men frågan är om den behövs nu när vi inte behöver släpa med oss barnvagnar etc i samma utsträckning som tidigare och tanken har infunnit sig att byta till något snålare. En koll runt marknaden så uppenbarade sig nästa bakslag: värdet på bilen har sjunkit som en sten under det gångna året, jag har betalat av trettio tusen på köpebeloppet men bilen är omöjlig att byta in då värdet enligt bilhandlarnas listor sjunkit med det dubbla. Men det är ju så att någon alltid ska sitta med Svarte Petter på hand och än en gång blev det jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar