För dryga tjugo år sedan skulle jag för första gången utomlands på jobb. Till Japan. På den tiden var det tillåtet med business-klass och det var mer regel än undantag bland de anställda att man bytte in de biljetterna mot APEX-biljetter där man försökte få in så många stopp som möjligt i stället. Denna jungfruresa skulle för min del ske i sällskap med en kollega som gjort resan några gånger tidigare och för enkelhetens skull valde jag samma rutt som honom, så den blåögda yngling jag var inte skulle tappa bort sig helt och hållet. Förresten, inte riktigt samma rutt.
Jag tog ut semester en vecka tidigare och åkte först till Italien för att hälsa på en kompis som pluggade i Florens. Planet landade i Rom och på något sätt hade jag lyckats få pengarna att räcka till en Fiat Panda som hyrbil hela veckan så kompisen hämtade upp mig i den på flygplatsen och sedan bar det av norrut. Hela veckan förlöpte med många utflykter i Toscana inklusive bl a lutande tornet i Pisa och med den enda showstoppern när jag som blond vältränad viking chockade italienarna med att vid ett tillfälle, när parkeringsplatserna var ovanligt små och få till och med för en Panda, köra in nosen på bilen i en ruta en hårsmån längre än bilen, därefter kliva ur och lyfta in bakänden för hand. Själv.
Resan fortsatte sedan via Singapore till Bali för ytterligare en veckas semester innan uppdraget i Osaka skulle börja. Om Singapore skulle jag kunna skriva mycket men då det inte var direkt fordonsrelaterat hastar vi vidare till Bali. På vägen från flygplatsen till Kuta Beach där vi bodde lyckades jag spana in en liten oansenlig Citroënskylt flera kilometer utanför stan och fick för mig att jag skulle leta upp det där stället någon dag. Sagt och gjort, ett par dagar in på veckan när jag börjat ledsna på sol och bad tog jag och traskade dit mitt i hetaste solgasset mitt på dagen. Citroën hade tillverkning av GS-modellen i Indonesien ifrån mitten av sjuttiotalet så det var ett relativt ofta förekommande inslag i trafiken. När bilarna hunnit bli några år var det dock rätt få som inte drabbats av lokala modifieringar och "förbättringar". Kolla in de bakre hjulhusmodifieringarna på CX:en i bilden överst, för att få plats med de "häftiga" fälgarna...
Här ser vi en "stylad" GS med modifierad front, kjolar och såna där små stabilisatorfenor på framskärmarna! Vad var det nu de hette? "Wind"-nånting?
Häftig bakvinge och Toyotabakljus, eller? Man undrar hur man tar sig in i bagageutrymmet...
När jag halvt omtöcknad av solsting och vätskebrist ramlade in på verkstaden vid Citroënskylten blev man där först väldigt misstänksamma och undrade vad jag ville. Språkförbistringarna gjorde att det tog lite tid men när de slutligen fått klart för sig att jag inte sökte jobb hos dem(!), utan att jag skruvade lite med gamla cittror hemma och bara ville kika vad de gjorde samt ta några bilder så blev det glada leenden, skratt och ryggdunkar. Jag fick sedan dessutom skjuts tillbaka in till stan igen inklämd i hytten på en Toyotapickis tillsammans med fyra eller fem av mekarna och hade nog faktiskt i slutändan t o m kunnat få jobb där...
Grabbarna på friluftsverkstaden poserar framför dagens jobb, ett par GS som man höll på att serva. En smörjgrop fanns till höger, annars var skärmtaket det enda väderskyddet!
Resten av veckan hyrde vi en liten Suzuki Samurai för att köra runt och se lite mer av ön, min första kontakt med vänstertrafik och högerstyrd bil. Det gick bra på raksträckorna men höll på att bli fel i varenda korsning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar