söndag 21 november 2010

Helgfix

Äntligen några timmar i dagsljus utan busväder och att jag dessutom hade hunnit med en tur till reservdelsbilen femton mil bort: nu skulle Silverpilens problem kureras. En halvtimmes skottning och sopning var första steget, sedan började jag med att byta tändmodulen som jag blivit tipsad om skulle kunna vara boven i dramat.


Modulen mitt i bild. Bytte till reserven, startade bilen. Ingen skillnad, fortfarande fattades en cylinder i tändföljden... Prövade då tips nummer två, att byta tändkabel till den tappade takten. Jag lät den ordinarie kabeln hänga kvar och hängde testkabeln parallellt.


Ingen skillnad nu heller, provstarten gav samma negativa besked som tidigare. Då blev det dags för insprutaren, min egen misstänkta problemorsak. Den krattiga gången kom ju i samband med att bilen stått med väldigt lite bränsle i tanken under några veckor. Jag plockade loss insprutningsbryggan och lossade den tvivelaktiga spridaren.


Därefter plockade jag fram de jag monterat loss från reservdelsbilen så jag kunde jämföra Boschnummer, då det skiljer två årsmodeller mellan pilen och reservaren så vet man ju aldrig om något ändrats... Inga problem, samma nummer så det blev montering av en av dem och återmontering av bryggan.


Ännu en provstart och problemet löst! Nu spann fyran på alla igen och alla elaka motorlampor etc tycks ha slocknat. Efter en provtur verkar allt fortfarande lira så nu är pilen fit for fight igen, åtminstone en månad till innan det är dags för den årliga kontrollbesiktningen...


Kurant igen!!! Mission completed (for now).

3 kommentarer:

  1. Visst är det en härlig känsla när man hittat felet och lyckats bota det. Grattis! :-)

    SvaraRadera
  2. Tack! Jo, det kändes bra att gå in och ta sig en kopp kaffe efter provturen, sådär lagom nöjd liksom...

    SvaraRadera