Den första bil jag körde var vad jag kan minnas familjens Ford 17M Turnier -71. Jag fick som trettonåring vid några tillfällen köra de sista 200 metrarna längs byvägen fram till gården. Då vi bodde vid vägs ände var det utan risk för möten eller annat och jag hade ju redan kört traktor en del på ägorna.
När det var dags för att börja övningsköra fick jag köra min mors Fiat 128, på somrarna jobbade hon som provtagare så det blev närmare 500 mil längs landsvägar och småvägar innan jag anmälde mig till körskola och fick ta sex lektioner innan det var dags för uppkörning.
Då artonårsdagen närmade sig kikade man runt efter någon lämplig billig bil att börja med. Kompisens granne skulle sälja sin gamla Merca, en 250S -67. Läckert svart med röd inredning och vit ratt samt enorm oljetörst och utrostade framskärmar var vill ha-faktorn hög men då man fortfarande lyssnade till vad föräldrarna rådde så blev det ingen affär. Kompisen förresten, var Citroëntokig från barnsben, uppfödd i en padda, och försökte engagerat övertyga mig om fördelarna hos de där fula groteska tingestarna.
Inte heller blev det affär på en bubbla som fanns till salu hemmavid utan till slut så köpte jag bokhandlarens gamla Ford Taunus 12M -64. En likadan som på bilden fast röd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar