Kanske man inte kan säga att man är när det gäller alla bilar... I lördags efter marknadsbesöket så hämtade jag och Martin denna uppe i Lillström, några mil väster om Sundsvall. En XM 2,1 TD -95 som gått 23 000 mil och som dieselpumpen totalhavererat på. Riktigt bra rostmässigt och med ett par fräscha däck och avgassystem i nära-nytt-skick övervägde jag att ställa i ordning den då jag har en pump i en annan bil men efter lite mer funderande bestämde jag att det får bli en reservdelsbil till Diesel-Bettan som har vilat färdigt på gårdsplanen nu. Jag har ända sedan drivknutshaveriet på Bettan varit klar över att den ska göras i ordning igen, de flesta delarna har skaffats, men allt jobbande långt bort hemifrån har gjort att jag inte hunnit med. Det har gått tre år så det börjar vara nu eller aldrig, annars får jag skrota den också... Ska man välja mellan de två så är det större nytta av en kombi och dessutom har jag knutit an mer till Bettan på de fem år jag ägt bilen även om jag bara kört med den i två... Jag får bereda mig på rostlagning!
Däremot så gjorde vi en räddningsaktion på söndagen då vi hämtade den CX Prestige som jag skrev om ifjol, se det här inlägget. Vi körde ner den till Martin där vi ska se vad som kan göras åt plåtskadorna, vad som behöver åtgärdas i övrigt och om vi ska försöka återställa den motormässigt. Det finns idag drygt femtontalet Prestige -83 kvar i bilregistret varav bara tre-fyra stycken är i trafik så det får väl räknas som en kulturgärning att ta hand om den!
Kulören utvändigt heter Gris Squale på franska, hajfisksgrå översatt till svenska. Beroende på ljuset så drar den rätt mycket åt violett och lite brunt så den är riktigt tjusig! Fanns dessutom bara ett par årsmodeller. Interiören är i skinn, här ser man utrymmet fram komplett med spindelväv och allt!
Cuir Chamois ska skinnklädseln heta på Citroënspråk, sämskskinnsfärgat alltså... Även dörrsidorna är skinnklädda, det blir en utmaning att få dem snygga. Fotpallarna finns kvar!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar